Studier....

Idag kom Jannica hit på besök, hon skulle egentligen koma vid 12, men det blev slutligen närmare 1!

Inte för att det gjorde mej något, för då hann jag bli klar med allt jag skulle göra innan Jannica kom!

Idag hade vi bestämt oss för att göra läxor... och för en gångs skull så lyckades vi med det!!!

Vanligtvis då vi skall göra läxor så går det inte alls, så vi är riktigt stolta!

Sedan bestämde vi oss för att åka till Umeda, men först skulle det mellanmålas! Det blev Yakisoba-pan (stektanudlar-bröd)! Det består av ett bröd som är uppsnittat och fyllt med stekta nudlar, toppat med lite röd ingefära och nori (sjögräs). Jannica säger att ingefäran är supergod, ja däremot anser att den är ätbar, och det är allt.

Såhär kan yakisoba-pan se ut!

Annars såg jag och Jannca ett jättekonstigt fenomen idag! En lysande grej som flög över himlen!!!!

Vi vet inte riktigt vad det var, kanske en komet gissade Jannica, men vi vet inte...

Några idéer?

Konstigt värre!!

Sedan stack vi till Umeda!!!

Nästan genast då vi kom dit stötte vi på 3 helt till synes normala pojkar i vår ålder.....

Men, skenet kan bedra, för de var minsann allt annat än normala....

Dessa tre personer kom upp till oss och frågade på engelska var vi kom ifrån, Finland svarade jag med japskigt uttal, och därefter böt även de till japski...

Jag blev härnäst bedd att låna ut mina glasögon, men jag vägrade... jag såg inte minsta lilla anledning att göra detta, så...

Efter detta frågade de oss världens mest opassande fråga!!!! De sade den två gånger men vi förstod den inte, så då sades den på engleska... Strax efter vi hört frågan drog Jannica iväg med mej... Så pass opassande var den frågan...

Bara som en upplysning så var ju inte dessa människor det minsta farliga!!!!!!!

Bara aningen... idioter!　(アホ=aho=idiot)

Nåja, denna händelse bakom oss så drog vi iväg mot vårt favoritcafé i Umeda, och det fanns lediga platser!

Alltid då vi är någonstans, som t.ex. på café, så råkar vi i misstag tjuvlyssna på olika personer... Man liksom bara råkar höra att di säjer något man förstår och så säger vi åt varandra typ "ojj, nu sa di sådär, å sädär"...

Men ingen vet ju att vi tjuvlyssnar, så det är kanske ok

Framför Hep5, det stora köpcentret, är det numera annars julpyntat!

Efter långa funderingar så tog Jannica foton...

Såhär ser de ut!!!

Lucka nummer 4!!!

En julsång av bandet flumpool!

Den heter "Snowy Nights Serenade～心までも繋ぎたい "...

Varsågoda och njut!

Sådär annars bara så har bandet en annan bra låt som man också kan passa på att lyssna på...

(Hana ni Nare～花になれ )

Natt natt!!!

Lucka nummer 3

För några dagar sen var jag och Lottski på Loftet (så kallar vi en populär japskiaffärskedja som säljer lite allt möjligt, men som egentligen bara heter Loft) och letade julkort. Vi råkade komma över minisanta kort och tyckte genast de var superroliga! När såg ni senast julkort med traditionella japanska motiv, shinkansen eller varför inte ett körsbärsträd!

(Klicka för förstorning!)

Födelsedagsfest nr 2

Vissa dagar brukar jag och Lottski känna oss lite tvåsamma (som ensam, fast två stycken), men idag var så inte fallet. För det första var vi och hälsade på till Kangakus lågstadieskola, för att prata japski/engelska med treorna. Idén var att de skulle fråga oss frågorna "what is your name?", "where are you from?", "do you have pets?", "what is your pet's name?" och vi skulle svara på japski. Utbytisarna flyttade runt och pratade med många olika lågiselever. Saken är den att de flesta av eleverna bytte till japski efter ett tag, och vissa verkade inte ens förstå frågorna som var skrivna på tavlan och som de var meningen att de skulle fråga oss.

Så åt vi bentou lunch tillsammans, och så skulle alla leka onigokko (kissa) på skolgården. Inga utbytisar förstod dock riktigt hurudana reglerna var, och efter ett litet tag skulle alla lågiseleverna städa skolan, så då var vi tvugna att gå. Vi fick mycket vinkningar och "baibai - see youu" ropade efter oss. Teshina-sensei tyckte sen på vägen tillbaka mot Takarazuka-Minamiguchi stationen att jag och Lottski verkade ha haft mycket att prata med barnen om, och verkade ha haft roligt.

På tåget pratade vi med Abe-sensei (som numera i stort sätt är vår favoritlärare, men väldigt respektingivande) om att svåra usage klassen som vi nu går på fredagar brukar vara lättare och långsammare om man går den på vårterminen.

Så kaffe på mäkkis före vi vandrade tillbaka till skolan, där jag skulle ha grupparbetsträff. Bara japskiga Aimi var där när jag kom, så vi valde ut frågor för vår enket. När vi var så gott som klara dök tredje personen vi skulle träffa upp, och ursäktade sig för förseningen. Vad var nu detta! De två resterande människorna ur gruppen hade lektion så de kunde inte komma alls, men eftersom vår deadline närmar sig hade vi bestämt oss för att ha möte i alla fall.

Sen följde en stund då jag och Lottski pratade japski med Aimi.

Låååång och tröttsam lektiooooon i japski spåk och kultur.

Sen till Sannomiya för att hänga med Masa. Försenad födelsedagsfest på världens godaste restaurang som tydligen är kännd för sina goda gönsaksrätter. Vi blev väldigt fundersamma över varför man inte äter mer pumpa i Finland efter att ha ätit en sojamjälks pumpgratäng som serverades i själva pumpaskalet.

Så var det favorit i repris med släckta lampor och en cheesecake födelsedagstårta och folk vid de övriga borden som sjöng med i Happy Birthday sången. Vi gick nästan, men bara nästan på det igen. Lottski fick en alltför liten fotölj i födelsedagspresent, men den var egentligen ämnad för smyckesförvaring.

Och så tyckte Masa, medan vi letade efter ett av meddelanden från underliga kinesen från senaste kaffetimmen för att visa det, att vi skulle söka vidare medan han gick iväg. När vi sen skulle börja gå kom vi på vart han gått. För att betala så klart! Så undrade han vad vi diskuterade (på svenska) och vi svarade att det var hans "mysterious disappearance", men då sa han att dricker man mycket alkohon (i detta fall 2 glas) så är man tvungen att gå iväg ganska ofta (och då hade han just varit på vessa). Världens sämsta lögn!

Idag har varit supervarmt, och man har kunnat gå omkring utan jacka, men så helt plötsligt började det regna. Masa hade paraply, men inte vi, så då fick vi hans. "Har ni inte sett Totoro?" var kommentaren på om det verkligen är okej att han gav bort sitt parapy (+att han hade många likadana hemma).

Sen stack jag och Lottski hem till henne, eftersom hela värdfamiljen är i Kina, och jag sover över här inatt. Klockan är 01:21, vi börjar så småningom bli klara med våra läxor och planerar sendan att (kanske) se på Bonde söker fru.

Lucka nummer två:

Japans populäraste julsång - kanske.

CHRISTMAS EVE