Idag står Lottski för fotograferingen. Fotona föreställer sakuraträd 4 meter från Lottskis hus om jag förstått saken rätt.


japski留学生のブログ-sakura 1

japski留学生のブログ-sakura 2


Vi har sett en del körsbärsblomning idag då vi var till skolan för att hälsa på Sean på CIEC kontoret. Lottski har nog en otroligt avog inställning till honom för hon sa att hon skulle bli arg på honom om han inte fixade så hon kunde köpa sitt tågkort idag, även om det inte skulle ha varit hans fel. Som tur för Sean kunde våra tågkortspapper fixas med en timmes väntan.


Under tiden satt vi på trappan vid bordsbänkarna utanför matsalen och iakttog folk från dagens "börja skolan ceremoni" (Lottskis översättning). Där var vår kompis KIX också fastän han redan gått på Kangaku i evigheter, men nu ska han vidareutbilda sej - på samma skola. Vi sa vi ses på månda och sen sprang han tillbaks till varifrån han nu kommit.


Lottski har igen problem med sin tågbiljett, för folk vill inte sälja en till henne som går via Juusou. Elakt! Men imorgon ska hon testa vid Ishibashi stationen säger hon.


Följande text ingick i ett meddelande vi fick från skolan, och då från Sean:


"We are also aware that several of you are still not sure whether you will return to Japan or not. In this case, we need to know AS SOON AS POSSIBLE if you will cancel your exchange.

We understand that many of you are concerned about the situation up in north eastern Japan; however, please keep in mind that this is approximately 800 kilometers or 500 miles away from Osaka/Kansai.

Information is being published by the Ministry of Education here in Japan about environmental radiation levels in Japan (in English). If you are interested, take a look:
http://www.mext.go.jp/english/radioactivity_level/detail/1303986.htm

Levels of radiation in drinking water are being monitored by MEXT as well and are also begin published on their website (In Japanese).
http://www.mext.go.jp/a_menu/saigaijohou/syousai/1303956.htm

In both cases, radiation has not been detected in the Kansai region.

Food is being carefully monitored and (from what I can tell) most vegetable products from north eastern Japan have been taken off shelves."


Fransyskan som skulle ha bott i Lottskis värdfamilj nu kommer kanske tillbaka nog, och situationen med "Clementin" är ännu oklar.


Det var allt för idag. Inga aprilskämt! Ingen håller ändå på med såna barnsligheter här XD

Efter ca 3 veckor i Finland är vi nu tillbaka i Japan för att fortsätta vårt utbyte. Vi anlände efter en alltför kort flygresa (man hann ju inte sova klart!) till Kansai flygplatsen. För 3dje gången hade vi inte våra papper i ordning när vi kom dit eftersom vi på flyget fick 2 lappar, som vi frågade en flygvärdinna om vi behövde fylla i om vi hade återinresetillstånd, och sen tog hon våra lappar. Det visade sig sen att vi behövde den ena, men den fyllde vi ändå i på ca 4 minuter medans vi väntade på bagaget. カバン


Värre var det med Lottskis flygplansskärm. Efter att ha klagat 3 gånger på att den inte funkar fick vi byta plats, och hamnade bredvid en japski tant som undrade om platserna vi flyttat från nu var lediga. Javisst, men när hon fick höra att de inte låg bredvis gången ville hon inte flytta i alla fall.

Medans vi väntade på våra bussar från flygplatsen gick vi på Starbucks, och eftersom det nu är körsbärsblomningstider beställde vi sakura frappuccino. Den är varken god eller äcklig kan man säga. Och körsbärsblomsmak är snarlik smaken av körsbär. さくらんぼ


japski留学生のブログ-sakurafurappu

Här är nog allting sej väldigt likt, förutom att det blivit varmt och skönt och man inte behöver luftkonditioneringen längre! Så varmt är det dock inte, så jackan får man nog behålla på ett tag till.

Disneyland är tydligen stängt för att spara el i östra Japan (här är det ett annat bolag), och värdfamiljens planerade resa blev således inte av. Fick frågan om folk hemma varit oroliga när vi skulle åka och jag sa att nog en aning, och frågade om inte folk här är oroliga, men mama är tydligen inte det minsta orolig...

Dagen har till största delen bestått av att sova, och så var Arisa och Ryuukun och hälsade på i mitt rum och ville testa min parfym... アメーバ

Sen undrade de vad min Interview with the Vampire bok handlade om och jag sa att den handlade om vampyrer och att jag fått den av Lottski. Då tyckte de att Lottski hon måste gilla läskiga saker för hon hade en läskig penna också (rosor och dödsskallemönster om jag minns rätt) och Arisa tyckte sej minnas att Lottski hade lite läskiga glasögon också.



Efter ännu ett långt blogguppehåll med besökare från Finland och så vidare, kommer här ett spännande utlägg om vår klassträff såhär på sista skoldagen inför lovet. Vi var ju tvugna att fira att alla jobbiga prov var över, även om det måste erkännas att vi tagit det mesta på talang på sistone, bland annat på grund av runtguidning av familjen och därav en viss tidsbrist.


Nåja, man kan knappast kalla vår klassträff för en klassträff eftersom de flesta som dök upp inte alls går i vår klass. Av våra klasskompisar var i alla fall Ava från Australien (som skött om det mesta av planeringen), Wen från Singapore, Han från Vietnam (som alla skulle hålla koll på så hon inte drack för mycket tycktes det), Marianne från Norige, jag, Lottski och Hanna från Finland som var på plats. Sen var det löst folk från här och var varav en från Kanada som jag aldrig sett förut och så var vår norsknorska kompis Petter där.


Firandet hölls på en izakaya nära stationen där jag bor, så jag tog mej dit till fots på minst 4-centimeter höga klackar. Hemska saker. Med mej i väskan hade jag i alla fall med mina vanliga skor ifall mina fötter inte skulle tåla att gå hela vägen hem igen i de nya.


Det var skojigare än väntat att umgås med våra klasskompisar för en gångs skull. Vi har liksom inte haft så speciellt mycket umgänge med resten av utbytisarna på fritiden. Vi tog upp två bord och betalade bordsvis. Jag beställde en massa mat till mej och Lottski för jag var hungrig. Han beställde enbart en massa mjölkkaffedrinkar som ingen längre minns namnet på, och som visade sej vara jättegoda. Så snart hade ganska många vid vårt bord också beställt samma sak.


Klockan nio var vår reserverade tid slut, och vi blev mer eller mindre utkörda. En del av oss, ca 8 stycken, åkte, rätt så högljudda, upp en våning för att gå på karaoke. Tyvärr visade det sej att de flesta hellre ville gå tillbaka till izakayan och fortsätta dricka, men jag och Lottski hade hellre karaokat oss, så eftersom Lottski hade kendo nästa dag och allt bestämde vi oss för att dra oss hemåt.


Men först gick vi via Starbucks på white moccha! Och jag hittade inte några servetter när Lottski spillde ut sitt kaffe på bordet. Sen var det bara att vandra hemåt igen. Vilket inte tog speciellt mycket längre än det brukar utan höga klackar. Men det lät väldigt klick-klack hela vägen.