Jaha, så var det dags för en ny blogg... Idag har både jag och Jannica saker att skriva om, så bådas bloggar kommer inkluderas...


Jannicas lunchupplevelser!


Franska cirkeln, som hittills bara haft sin ost/vin/bröd sammankomst, träffades idag igen för att diskutera cirkelns kommande aktiviteter. Jag och Lottski hade förköpt vår lunch före kanjilektionen och gick sen till rummet där jag trodde cirkelmedlemmarna skulle träffas. Tyvärr satt där helt fel männiksor, men en flicka var snäll nog att följa mej hela vägen till rätt rum, där jag sen vinkade hejdå till Lottski, som sprang vidare för att träffa Clement.

Det första som hände efter att jag satt mej mer vid bordet där några andra klubbmedlemmar redan satt (i ett biblioteksaktigt rum), var att jag fick frågan "Vi träffades visst på bröd/ost/vin kvällen, minns du mej?". Personen i fråga såg smått bekant ut så jag sa att jag minns hennes ansikte, men inte namnet. Tydligen hette hon Saori.

Ca 8 andra medlemmar och en lärare hade också satt sej vid bordet (Ai och Reisa som jag träffat 2 gånger tidigare kom inte), och så deklarerade ordföranden att vi skulle börja. Först fick alla presentera sej själva. Jag kommer ju verkligen inte ihåg vad nästan någon hette, förutom Nika eftersom alla tyckte att våra namn var så lika, och Manaka för hon presenterade sej igen efter mötet. Jag minns inte heller vilken årskurs alla gick på, men eftersom jag är 3djeårsstuderande är jag bland de äldsta, och behöver således inte tänka på att vara speciellt artig förutom när jag pratar med läraren. Av nån anledning började alla berätta var de bor, men jag skippade den delen och sa var jag kom ifrån istället.

Förutom läraren verkar alla medlemmar verkar vara flickor, men det kom en 1årselev som presenterade sej som Matsumoto och som var en gubis. Läraren förklarade att Matsumoto ville åka till Frankrike och var därför intresserad av cirkeln. Sen frågade han om Matsumoto hur Matsumoto studerar franska. Det gjorde han inte till allas förvåning, och hade inte gjort det tidigare heller. Men lite vardagsfranska ville han nog kanske lära sej.

Jag hängde sådär helt OK med i allt som sades. Det var en massa tal om hidoi (= usla) vitsord, läraren berättade att om vi vill kan vi använda ett av de närliggande klassrummen ifall de duktigaste 3djeårseleverna vill undervisa de yngre i franska. Vill vi se på film (alla ville se fransk film) så kunde vi använda ett annat klassrum i samma korridor där det tydligen finns en stor monitor som ingen använder. Och så ville folk åka till nåt ställe som jag inte har en aning om vad det var, men jag antar att det måste varit namnet på nån restaurang, för nån frågade om det inte var dyrt och tillslut förelog läraren ett annat ställe. "Är det kanske inte så dyrt?" undrade ordföranden, varpå läraren svarade att "eftersom elever valt det så..". Tydligen hade nån varit där förut. I alla fall skulle det kosta 3000yen, och ville man ha alkohol så 4000. Låter väldigt mycket som en restaurang. Antagligen en fransk sådan.

Antingen betämdes det att vi skulle åka 22.1 eller 24.2. Jag vet inte så noga eftersom alla hade opassligt och det ändrades i sista minuten. Jag är hursomhelst tydligen upptagen båda datumen (har Lottski räknat ut), och så borde jag ju få nån närmare info om saken längre fram.

Efter mötet pratade jag med Saori, Manaka och Nika, som var intresserade av att veta vad jultomten heter på finska och svenska. "Han heter väl ändå Santa?" tyckte de. Sen tyckte de att jag var den utbytis de träffat som var bäst på japski, men jag förklarade att jag bara är level 3. Då tyckte de att om jag har några frågor så kan jag fråga närsomhelst, och så lovade de att söka mej på Facebook.

Väldigt synd att vi inte har cirkelaktiviteter lite oftare...


Lottas dagsupplevelser!!

Nå som de flesta redan vet så gick jag iväg för att träffa Clementin, som ännu inte hunnit äta klart. Trots det kom han med mej till Kendo klubben för att skriva upp tiderna för träningarna...

Det gjort så gick jag tillbaka med Clementin till matsalen mama och åt min lunch med honom där! おにぎり

Då vi ätit klart så gick vi ut och där träffade vi på Yuta, en kendo kompis som vi skall fara och shoppa utrustning med, IMORGON! (bestämdes det idag)
Skojj skojj!

Sen träffade jag en japski till, då jag följde Clementin till hans klass. Masafumi heter han, och han var förvånad över att jag så snabbt lagt till honom på FaceBook! べーっだ!


Sen räffade jag Jannski och åkte hem!

Väl hemma så gjorde jag bara ett snabbt besök inne, sen fortsatte min färd mot Fuumins! Jag skulle dit och se på OnePiece film (japansk manga/anime)!
Filmen var bra (trots att jag inte förstod allting)...

Fuumin hade stuckit mitt i filmen för hon skulle iväg och göra sitt körkorts teoriprov! メモ
Då blev det bara jag, Kei och Hima kvar. Jag var lite förvånad över att Hima faktiskt var där överhuvudtaget, för Fuumin hade tyckt att jag nog inte kunde se på film ifred om Hima var där!

Det gick trots allt rätt bra, Kei var ju där...

Men jag måste säjja et Kei inte är en ideal barnvakt... han satt ju bara på datorn hela tiden! ショック!
Under de sista 20 minuerna av filmen ville dock Hima sitta med mej på soffan, så då fick ja ju dras med henne! Sen när filmen slutade så funderade jag ite på att gå he... men Kei satt fortfarande vid datorn och Hima såg väldigt mycket ut som om hon var på lekhumör... Fuumin var ju inte hemma heller... ガーン
Så jag bestämde mej för att stanna tills Fuumin kom hem och hålla Hima sällskap!
Vi puzzlade (det gick inte så bra) och ritade lite, samt lekte slänga ner soffkudden på golvet och vänta på att Lottski plockar upp den... denna lek tröttnade dock jag på snabbt, så då fick hon lära sej att soffkuddarna inte alltid lyfts upp i soffan tillbaka! にひひ

Sen kom Fuumin hem och tyckte "oj men Lotta, har du lekt med Hima! Tack så fruktansvärt mycket! Å vad gör riktigt du Kei?!" (som ännu satt på datorn)... Kei tyckte att han inte gjorde något speciellt och passade på att iinformera Fuumin om att "Lotta ga zutto asondekureta yo" (Lotta ställde upp och lekte med Himari hela tiden!)...

Sen hängde jag där ett tag till, och hindrade Hima från att rita på väggen och från att ta fjärrkontrollen. jag fick beröm av Fuumin och Kei tyckte att jag var "kanpeki" (perfekt)... Men det är väl bara bondförnuft, ellerはてなマークHursomhelst tyckte de, då de sen sa hejdå åt mej vid dörren, att kom snart på besök igen! にひひ


Dagens lucka!!

Handlar om den japanska familjeanimationen som man kan se varje söndag! Den heter... (Jag kan för allt i världen int komma på de, så jag fyller i det imorgon då jag disskuerat md Jannica)

Här följer en link!


"Sazaki-san är tanten som cyklar i början av avsnittet som passande nog heter "Sazaki-sans jul". Det här programmet sänds varje söndag sen nån gång på 60-talet, och är riktat till hela familjen! För de som inte förstår japskin ser man ändå en massa typiska japskiga jultraditioner, och vissa saker förstår man bara av att titta. Tex den lilla pojken som förfärat frågar gubisen i affären om kalkonen ska ÄTAS!"



Idag har vi varit i skolan och haft en till av våra väldigt ogrammatiska grammatiklektioner...

Mest diskussioner och därav lädre man sej inget nytt!! しょぼん


Sen fick vi i alla fall luncha med Jannicas nihongopartner, så då fick man i alla fall lite öva sin japski! にひひ


Sedan så for jag och Jannica till NK (alltså köpcentret i nishinomiya, där Jannica bor (inte i köpcenter då, utan i nishinomiya), som egentligen heter gardens!)

Allt slutade med att vi köpte mellanmål där, trots att vi ätit lunch! Men då man aldrig blir riktigt mätt på bara en subway macka!

Så vi åt jättegoda kalla Takoyaki (bläckfiskbullar) istället, och satt länge och debaterade över huruvida man borde köpa en takoyaki panna dit hem, för takoyaki är så himla gott!! たこ焼き


Sen då jag kommit hem och satt i kök/vardagsrummet och åt middag komer plötsligt Fuumin och Hima på besök, och eftersom man tydligt hörde någon klampa i trapporna antog jag att även Kei var här!

De kom hit med mamas födelsedags present... (mamas födelsedag var den 11 men....) Fuumin bad så hemskt mycket om ursäkt, Kei... ja han tyckte det inte spelade så stror roll... Det gjorde nog inte mama heller...


Sen hade Kei roligt med Komugi, i alla fall om man tycker att det är roligt att binda fast en anpanman figur (känd japskig animerad figur) i Komugis halsband... かお

Sen då han skulle ta bort den så ville Komugi bara bitas, så han sa åt Fuumin att ta bort den istället... Komugi försökte bita henne med, så hon vågade inte riktigt ta bort den, så därför erbjöd jag mej att hjälpa till... Jag hade nog räknat med att Komugi skulle bita mej, men trodde nog jag kunde uthärda det...

Men till min stor förvåning var Komug hur snäll som helst! ラブラブ!

Papa säjer att det är för att Komugi vet att jag tycker om honom,,, men saken är ju bara den att Komugis nog för det mesa brukar bita mej, så jag vet inte riktigt vad som hände idag...


Sedan hade Kei och Fuumin med sej kaka! Med en massa jordgubbar! ケーキ MUMS!

Hima var dock lite surぷんぷん, för trots att hon ätit en massa jorgubisar så ville hon bara ha fler, så tillslut gömde mama kakan! きゃー


Sen dess har det bara varit studier, hela kvällen....



Dagens julkalender!

Dagens lucka skulle egentligen handla om ett program där bandet SMAP står i centrum, men man hittar inga sådanna avsnitt på YouTube, så då får dagens blogg handla om reklam, igen!!


Men det är trots allt en reklam där bandet SMAP är i centrum!

Sen är det dessutom en reklam för vårt telefonmärke!

Jag lägger till och med upp två versioner (den första ser man nog oftare i TV, helt sjukt ofta faktiskt, mer än water wax till och med... men den andra hade ju en sådan skojjig dans!)


SMAP reklam


SMAP Softbank cm 60sec.ver.


Softbank är ju då namnet på det telefonbolag (?) vi använder... 携帯


Sen om någon undrar lite om SMAP så kan jag säga 2 saker.


1. Deras TVprogram "Bistro SMAP" är väldigt skojigt och jag ser på det varje måndag mellan 9 och 10 på kvällen...


2. Alla SMAP medlemmar är cirka 38 år snart, och de har varit ett aktivt band i 20 år nu... Detta betyder ju att de påbörjade sin musikkarriär då jag var helt jätte liten!


3. (det råkade visst bli 3 saker, inte bara 2...) Trots att jag tycker om SMAP i TV och i reklam så gillar jag inte deras musik desto mer! Men det kan vara bra att känna till SMAP för de är väldigt populära i Japan. Så nu kan alla som kommer till Japan berätta att de vet vem SMAP är, så då blir säkert alla Japskin helt super imponrade!!! くも。


Ojojoj, jag hittade just en link till som jag vill visa, bara för att påpeka på hur känd både denhär reklamen och bandet SMAP är...


SoftBankのSMAPのCMを踊ってみた。


Som ni ser så är det en grupp människor som härman den tidigare omtalade reklamen, och man hittar TUSENTALS sånahär klipp på YouTube!!


//L

Idag har vi haft prata japski lektion och hållit tal om klubbaktiviteter samt om snabbraamennudlar. Sen åt vi och gick till biblioteket för att läsa på vårt stundande prov. Det roliga med biblioteket är att ca hälften av studerandena där faktiskt studerar, medans andra hälften sover. Personen bredvis oss somnade verkligen på riktigt, efter att ha fixat både sin väska och sin jacka som dyna. Eftersom jag blev klar snabbare än Lottski passade jag också på att vila en stund.


Sista timmen idag bestod av vårt svåra prov i japansk lingvistik. Det svåra provet bestod av en lång rad flervalsfrågor. Jag (och Lottski med enligt vad jag hört från henne efteråt) gissa ganska mycket, men är relativt säker på att jag gissat rätt på tilräckligt många frågor för att komma genom! Vilket jag verkligen hoppas att jag gör, för klarar man inte provet måste man skriva en 10sidors uppsats. Men eftersom vi varit fläckfria i våra hemuppgifter (ett stort under, med tanke på att vi inte alls vet hälften av sakerna som kom upp där) så fick vi 20p gratis.


Efter provet träffade vi på Johannes, som tyckte att från början hade det varit meningen att vi skulle skriva en uppsats som stod för 50% av poängen, och nu slutade det med att provet stod för största delen (80%) av vitsordet, och det blev ingen uppsats alls för de som kommer igenom! Han påstod att hade det varit Sverige så skulle man ha kunnat amnäla saken till skolverket. Sen sa han hejdå och skulle gå och söka upp Petter från Norige för att diskutera saken vidare. Jag och Lottski är mest glada bara vi kommer igenom.


Idag följdes vi av australikanskan på vägen till stationen. Det var första gången jag pratat med henne sådär på riktigt. Man kan väl inte säga att hon egentligen är otrevlig, bara väldigt... för mycket! Hon berättade i alla fall om sin värfamilj som hon nu flyttat ifrån. Från början hade det varit en pappa, en mamma och deras 30åriga son som fortsättningsvis bor hemma och inte har något jobb. Tydligen var mamman sinnessjuk och försvann sen spårlöst, pappan och sonen var både närgångna och alkoholister och gav inte australikanskan någon mat. Om allt stämmer var det det värsta jag hört på länge!


Dagens lucka: RILAKKUMA (väldigt poppis karaktär här just nu med en söt gul kyckling som kompis) som önskar alla en god jul!