Jag hoppas att alla bloggläsare kommer ihåg vår nya kompis Yuuki som gillar Finland. För alla som inte kommer ihåg (eller har läst alla tidigre blogginlägg) så har vi alltså träffats en gång tidigare på jullovet, och idag hängde vi igen, i Umeda.
Så har vi råkat springa på en massa bekanta sådär i det stora Umeda. Först när vi anlände hittade vi Margaret och Isuru som båda går i vår klass, men snart är påväg tillbaka till USA, sittandes på en bänk. De rekommenderade shopping i heppen, där allt tydligen var helt fruktansvärt billigt nu. Sen kom deras sällskap så då gick vi vidare. Nog till heppen, men bara för att vänta utanför.
När vi sen senare sprang runt i Umeda på jakt efter ett telefonladdningsställe till Lottski, så stötte vi på Takaki (en av dom i som vi träffade på sådär i misstag en gång och lärde känna). Han undrade vad vi höll på med, och själv skulle han tydligen tillbaka till jobbet. Men "vi ses nån gång" tyckte han, fastän vi inte brukar hänga så mycket med hans gäng nuförtiden (bla eftersom de är väldigt dåliga på att komma överens om när man ska träffas, och då kan vi ju inte bjuda med andra utbytisar sådär som de tycker vi ska göra).
Hursomhelst så hittade vi ingen bra Softbankaffär att gå till, men nog en sorts hylla med olika luckor, där man skulle sätta in sin telefon, lägga i 100yen och komma tillbaka 20min senare då ens telefon var laddad. Under de 20 minuterna åkte vi några rulltrappor upp och hittade en film/musikavdelning. Vår nya kompis har nästan samma musik/filmsmak som Lottski, och gillar dessutom inte vispgrädde! De skulle kunna bli tvillingar.
Så vandrade vi runt länge länge för vi hittade inget bra ställe att äta, och när vi till slut hittat ett ställe och just och just hunnit äta kom en servitris och sa att nu stänger de så kanske vill vi betala. Det ville vi, men jag och Lottski fick inte. Istället blev vi bjudna.
Vi det laget skulle vi ju ha kunnat åka hem, men det är ju ganska tråkigt, så vi gick till en av få ställen som var öppna så dags. En sorts mataffär med saker från olika länder, men också en hel del japskivaror. Vi hittade i alla fall Fazerschokladstänger och en påse Geisha. Bara aningen överpriserade.
Sen vandrade vi tillbaks till stationen och stod och diskuerade saker framför biljettapparaterna och kaisatsuguchina (="porten" där man stoppar in sin biljett/kort och den kommer ut på andra sidan). Samtalet rörde sig om snöskotrar/fyrhjulingar, bastu vs ofuro (=japskibadkar), klädstorlekar, huvmannen i Vasa, säkerhetskontroller på flygplatsen, samt vad vi ska göra nästa gång vi träffas (ingen hade någon aning).
Diskussionen gick ganska sådär, för jag och Lottski var tvungna att prata massor, och jag hoppas det är för att vi håller på att bli bättre som det käns som att det flyter på så dåligt ibland. Vi kan inte ta till engelska det minsta heller, för Yuuki förstår inga ord som vi frågar honom, så vi var tvugna att ta till denshi-jisho lexikonet en par gånger, tex när vi skulle förklara "fieldtrip". Som tur är kan Yuuki lite finska också. Idag använde han följande ord: "kolme" och "vittu".
Måste dock säga att jag inte vet om jag är så förtjust i vår nya vän, för han tog Lottskis parti i frågan om vilken färgs jacka som är/kommer att bli värdsstandard. Jag håller ännu på mina gula, medans han och Lottski (som typiskt nog har svarta jackor) tycker att svart är bättre! Till saken hörde den att just som vi pratade om saken gick 2 yngre personer med gula jackor förbi. Jag tycker det bevisar att min teori stämmer helt och hållet!