Måste först börja med att berätta att alla dagens lektioner varit riktigt intressanta. Till och med Teshina-senseis prata-japski lektion. Jag höll mitt tal om besöket i Kyoto, och så fick vi lyssna på klasskompisarnas tal om Hello Kitty, japskigodis, butiksbiträden osv. På Kageyama-senseis timme var vi uppdelade enligt favoritårstid (vi var 4 stycken i vintergruppen) och skulle diskutera om vissa påståenden var rätta eller fel enligt texten vi läste om musikterapi. Sen fick vi se YouTube klipp med japskins favoritljud, såsom vindspel och bambuvattenrör.
Medan vi åt lunch kom det fram några japskitjejer och undrade om de fick intervjua oss för sitt engelskaprojekt imorgon. De fick de. Första var frågorna inte så svåra utan mest "why did you come to Japan?" aktiga frågor. Men sen frågade de vad vi tyckte om nuvarande japskiga premiärministern och vad vi tycker om att premiärministar byts så ofta i Japan. Då blev det lite värre. Till slut tog de foto tillsammas med oss och tackade och gick.
Vi hade bestämt att vi skulle träffa Hirona idag, men då vi efter lunchen skickade ett meddelande och frågade var hon var fick vi aldrig något svar. Då gick vi och åt jättegoda anko-fyllda mochin med macchasmak (om denna beskrivning inte säger er något, så se bara på bilden) medan Lottski lyssnade på KENTs socker sång. Sen gav vi nästan upp och var påväg bort från skolan då Lottski märkte att hon hade två missade samtal från Hirona. Jag blev tvungen att ringa upp, men som tur gick det bra att tala japski i telefon.
Hirona hade förberett sin engelskapresentation, där hon ska lära lågiselever att säga "I can" och "I can't", och hade därför inte kunnat kontakta oss. Det var då verkligen för kallt för att sitta ute vid teeburu-benchina, så vi gick in i matsalen istället. Så försökte vi med hjälp av en karta försöka förklara var Europa börjar och slutar och varför man inte behöver pass för att åka till andra nordiska länder. Problemet var bara att vi inte riktigt själva visste hur det låg till. Och så kom vi fram till att det inte finns något bra ord för bergskedja på japski.
Efter japski språk och kulturkursen sista perioden var jag tvungen att skynda mig för att hinna på franskaklubbens vin/ost/brödkväll som ordnades ett tågbyte bort. Vår kinesiska kompis följde oss till stationen och när vi sa att vi ofta går i denhär takten i Finland tyckte hon att det var förskräckligt, och var ibland tvungen att springa för att hinna med. På nästa etapp blev jag medföljd av Lottski och Naoki, och slutligen av en franskis och en polack som tydligen var påväg till samma fest.
Självaste festen var helt okej skoj. Speciellt fransk var den dock inte, men istället fick jag en hel del japskiövning. Och alla på festen studerade franska så då kunde man diskutera deras franskastudier. Jag pratade mest med två japskitjejer, varav en hette Ai och den andra hade ett mer långt och komplicerat namn. Ai hade varit i Belgien på utbyte ett år, och pratade helt okej franska märkte jag när en äkta fransk franskalärare kom och pratade med oss. Själv sa jag ca 3 meningar, men måste säga att japski och franska inte alls går ihop i mitt huvud, och eftersom jag just pratat japski en lång stund funkade franskan inte alls. Uttalet är också så hemskt annorlunda!
Ai och kompisen skulle ha kinesiskaprov imorgon, så de stack från festen lite tidigare. Jag hade ingen lust att ta mig hem på egen hand så jag stack också, och fick på så sätt tågsällskap hela vägen till min station.