En uppsättning spelkort ser ut som ingenting. Femtiotvå kort, fyra färger, enkelt tryck. Ändå har den roat människor i över 600 år Fundera på det en stund. Sex sekel, och vi sitter fortfarande och spelar Femtiofem eller liknande spel med samma grundprincip som våra förfäder gjorde. 
Ursprunget börjar i Kina och tar sig sedan genom Mellanöstern till Europa någon gång på 1300-talet. Frankrike gav oss de fyra korgfärgerna vi är vana vid - hjärter, ruter, klöver, spader. Okomplicerat, snyggt och otroligt billigt att producera. Det är anledningen till att det spred sig så fort. De flesta underskattar hur mycket materialet spelar roll. Ett kort av dålig kvalitet böjer sig lätt, drar åt sig fukt och sväller, blir slappt som en gammal chipspåse efter en kväll med poker. Ett bra kort, med korrekt laminering, känns nästan som tyg mellan fingrarna. Erfarna spelare nämner ofta "snäpp" - det där ljudet när man rifflar en kortlek av hög kvalitet. Det låter löjligt tills du hör det själv. Sedan har vi samlarnas värld. Det är där det blir galet. Vissa är beredda att lägga tusentals kronor för en originallek från Bicycle, från 1950-talet, i originalförpackning, intakt i cellofan. Andra letar efter konstnärsdesignade lekar från små tryckerier i Portugal eller Nederländerna. Det är lite som vinylskivor – funktionen kommer i andra hand, känslan är det som räknas. Digitala varianter existerar naturligtvis. Appar, onlinepoker, framför allt. Men en del av upplevelsen försvinner. Ljudet från spelbordet. Tyngden i handen. Att kasta ett kort med attityd, så att säga, går helt enkelt inte att återskapa på en skärm. Om du vill skaffa din första seriösa kortlek, bortse från den billiga leken från macken. Leta efter kort i 310 gsm eller tjockare, helst med en plastbelagd yta – det tål svett och kaffefläckar bättre. Theory11 och Bicycle är pålitliga val. Om du vill ha något mer unikt, titta närmare på mindre varumärken som Kings Wild Project. Barn tycker om kortspel av helt andra anledningar. Ett enkelt spel som Go Fish tränar tålamod, minne och att vänta på sin tur – utan att någon förklarar det som utbildning. De bara spelar. Det räcker. Sedan har vi också tarotkort, som rent tekniskt också är kortlekar, om än med en annan målgrupp och ett annat användningsområde. Somliga samlare köper båda typerna och blandar dem aldrig – nästan som en kortlekar.info/ princip.