Nu tänker jag skriva en blogg artikel på svenska för att jag kommer snart att ta ett svenska prov kallad Swedex om bara ett par dagar. Eftersom det är min första blogg artikel på svenska, det hade blivit kul om jag hade skrivit nånting rolig, men tyvärr skriver jag nånting lite mörkt idag, för att jag bara kom på ett social problem, när det gäller att skriva nånting på bloggen. Dessutom är det nog lättare att skriva om ett problem när man försöker skriva en ganska lång artikel, så det nog blir en bra utövning för mitt prov i alla fall. Idag skriver jag om ”karoushi”, vilket betyder att man dör på grund av att arbeta för mycket, vilket inte är så ovanlig i mitt hemland, Japan.
Varför tänkte jag skriva om det här? Det var ett Skype samtal med en av mina svenska vänner som jag hade för några dagar sedan. Hon studerar japanska som huvudämne på ett universitet, och under samtalet frågade jag om vad hon hade lärt sig på hennes japanska lektion nyligen. Då svarade hon att hennes lärare lärde eleverna om karoushi den dagen. Hon sa att hon blev väldigt chockad, men jag också blev chockad på grund av fakten att en svensk student studerar om karoushi under sin japansk lektion, för att det menar att karoushi är redan en del av japansk kulturen. Nu är karoushi tillräckligt gemensamt och välkänd till att bli lektions ämne på ett universitet utom Japan. Det är inte nånting som jag kan vara stolt över som en japansk medbogare.
Fastän jag inte är stolt, nu är det kanske en bra chans att fundera på det här social problem. Varför händer så här hemska saker? Jag vet inte vad hennes lärare specifik talade om under lektionen, men jag tror att det här problem har nånting att göra med vissa negativa sidar av den japansk kulturen.
Första saken som kom upp till mitt huvud är att den japansk arbetskultur har typ filosofi ”okyaku-sama ha kami-sama desu” vilket betyder ”kund är gud”. Eftersom så många personer tycker ”kund är gud” i Japan, försöker man göra bokstavligen allt som man kan till att göra kunden nöjd, och kunden också förväntar att bli behandlad som den var gud. I situationen så här är det helt naturligt att man spenderar mycket extra tid för att göra extra jobb, som inte behövs alls i andra normalla länder. Man är rädd för att kunden blir arg och skrikar, så man vill vara i särkerhet genom att göra mer tjänst för kunden.
Andra anledning som jag kan tänka på är mobbning. Trots att det finns mycket mer att göra på en japansk arbetsplats jämfört med andra land, betyder det inte att alla arbetar jämt hårt. Några personer jobbar inte så mycket och åker hem ganska tidigt, fastän några är tvungen att stanna på kontoret så länge och arbetar fram till midnatt. Problemet är att den skilnaden inte kommer rättvis sätt. Till exempel, jag brukade arbeta som en engelska lärare på gymnasiet förrut, och en dag hade eleverna ett prov snart efter sommarlov. Det fanns 40 elever i en klass, och det fanns 9 klasser i total, så det fanns 360 prov papper som lärarerna behövde betygsätta.
Här har jag en fråga för dig. Hur skulle du dela upp dem 360 prov papper om det fanss 4 engelska lärarer? 360 (elever) ÷ 4 (lärarer) = 90 (elever), så ska det bli 90 prov papper per en lärare? Eller ska 3 lärarer ta hand om 6 klasser (2 klasser (80 prov papper) per en lärare), och den andra lärare tar resten (3 klasser (120 prov papper) för den andra lärare)? Nej, båda skulle bli ”fel” sätt att slutföra jobbet i mitt före detta arbetplats. Jag blev tvungen att betygsätta dem 360 prov papper alldeles ensam. Det tog förstås så mycket tid att jag inte kunde åka hem.
Efter att jag har skrivit ut hur arbetsmiljö kan vara i Japan, nu ser jag mer klart hur galen den situationen är. Det är inte förvånasvärd att min svensk vän blev verkligen chockad av den fakten. Det ofta sägs att man måste bevara sin kultur eller tradition i sitt land, men det här gång måste finnas ett undantag. Ibland måste man förstöra kultur eller tradition, om den är en dålig sak. Jag hoppas att nånstans i framtiden finns inte ämnet ”karoushi” i japanska textboken på svensk universitets lektion längre.