Rray-iw: Asenqes n tmuɣliwin n uzekka atg. = asenqes s lemɣawla n wureɣ d lfeṭṭa
Aya imi, deg tallit n tmerniwt tameqrant deg ssuq n tmerɣa, ssuma tettaweḍ ɣer weswir n 60 n yidulaṛen. Aya imi, deg tallit n tneqqiḍt n ssuq n tmerɣa, abrid isehlen akken ad d-tafeḍ idrimen d axelleṣ s tɣawla am tɣawsiwin n tmerniwt. Imi asseqdec n wakal, n tbankiwin (bons), atg., s yedrimen yettaṭṭaf lweqt, medden ttkemmilen ttgen ureɣ ed lfeṭṭa.
Am wakken daɣen, s tmerniwt n tmerniwt (10-35 n tikkal), deg tallit n tneqqiḍin timeqranin n ssuq n tmerɣa, d aya ay d tanqiḍt talemmast, sakkin, d aya ay d-yesskanayen dakken asenqes deg temnaḍin-a d win n tgara.
Wid yettḥulfun yerna ttnuzun deg tallit-a, zemren ad sxeṣren aṭas.
Ssebba niḍen nettat d akken asenqes n ssuma n tmerɣa (inflation) deg Yiwunak Yeddukklen yerra tiɣawsiwin n tbankiwin (actions), n tbankiwin (bons) ed wakal n Yiwunak Yeddukklen d iɛewwiqen ad ttwazenzen imi ay ttnernint deg wazal-nsent imi ay ttwaqqnent ɣer yedrimen. Nnig waya, deg wakud ay deg asseqdec n wureɣ ed lfeṭṭa deg temnaḍt n Ugelmim n Lɣerb yettwaqqen ɣer win n Ccinwa ed Sswis, asseqdec ay izemren ad yettwassuffeɣ ɣer beṛṛa yettwaḥettem kan ɣef Sswis, yerna ula s tɣawsiwin n lfeṭṭa, aswir n ussefrek la yettnerni s tɣawla.
Lpitrul amarikani yewweḍ ɣer tqacuct-nnes deg 1969, yerna ula ma Tuṛuft ed Japun ttnadint ɣef lgaz amarikani, aya ur yelli d tidet akk. Nnig waya, deg temnaḍt n Ugelmim n Lxali, ttwaqelɛen akk yimukan n ussefrek (stockage), imukan n ussefrek (raffinement), ed yimukan n usseqdec-nnes deg yiwet n tikkelt. Ula d aḥbas n lpitrul n yiseggasen n 1970 ur yesɛi ara azal ma nessemgerrad-it ed weswir-a n wuguren imeqranen; lpitrul n tmurt s 100 n yidularen? Timerniwt n ssuma ad tili deg yiwen n uswir yemgerraden akk. Ma yella Rrus tesɛa azal, ur d-tettakf ara akk ayen yellan.
Tamezwarut, i wakk-n ad d-snulfunt timura n ussiweḍ n tɣawsiwin s lqedd ɣezzifen deg Asya, Iwunak Yeddukklen, Japun, Kurya n Wenẓul ed Filippin ad sɛunt lḥeṛs n tɣawsiwin, yerna, ahat, Rrus ad tesɛu idrimen n uɛawed n lebni seg Ukranya ay yettwasdermen, ɣer yidis n tɣawsiwin ay yessefken, s lḥeqq n tmura-a ad ilint d iɣerfan (nations) ay yesɛan lḥeqq ɣef leɛḍil.
Ahat ad d-ttwassersen daɣen yiḥezziben ɣef Lhend. Ugur-nni maci d imenɣi s waṭas, wanag d uguren n tdamsa ed tezmert ara d-yeffɣen lemmer ad ttwaqelɛen yimukan n Ugelmim n Lxali. Ad d-tettwaḥettem tḥemla n tmerniwt (hyperinflation) ɣef yidis n Yiwunak Yeddukklen, yerna Japun ed Tuṛuft ad ilint d timezwura ara yettwaḍḍfen. Filippin ad tfak kan s lqella n tmussni, maca ahat ad yebdu ubeddel n unabaḍ (lḥukuma). Aya imi, ɣef ljal n tmuɣli-nnes mgal Rrus, tadamsa-nnes ad tnerni, yerna tezmer ad d-terbeḥ lpitrul ed lgaz s lqedd d allal i lmend n waya. Ssebba-nnes d akken tadamsa-nnes ad teɣli ɣer weswir n tmura n Urupa ay d-yettwattwalin deg temguri-nnes n tmeẓdiyin (poterie), d tin ay teṭṭef azal n xemsa n yiseggasen aya. Ur tezmir ara ad d-terr iman-is, yerna ad tt-ɛeddint tmura niḍen.
Ad nneqsen yidrimen n Japun s yidulaṛen imarikaniyen ed yidrimen niḍen, maca Trump yebɣa aya yerna yessewjed-d yakan lqanun akken ad yeḥbes tukksa n yedrimen seg Yiwunak Yeddukklen.
Ula ma yeffeɣ-d Trump seg udabu, ur llint tmuɣliwin tidamsanin i lmend n usselhu. Aya ɣef ljal n yimenɣi n udabu gar tgeldiwin n Lxali ed Yiɣerfan Iɣerfanen n Iṛan.
Imenɣi-a d win ay d-yellan s tdukli n Tgeldiwin n Ugelmim n Lxali deg yiwet n tummɣa mgal Iṛan, d lmejhud ucrik gar Yiwunak Yeddukklen ed Isṛayil ay yesɛan iswi n ussedrem n Iṛan. Lemmer ad texdem Iṛan aɛetteb s lekmal-nnes ɣef ttawilat n ussiweḍ n waman n Ugelmim n Lxali, deg kra n wussan, tadamsa ed tudert n yal ass ad qqlent ur zmirent ad d-ilint, yerna aya yezmer ad d-yeglu s tallit n ccṛeɛ. Imenɣi-a d amgaru gar yiɣallen yemxallafen: Tigeldiwin n Lxali, Isṛayil ed Trump ay yettḍurrun idrimen. Iserdasen imarikaniyen xuṣṣen, ass-a, lemɛawna tadamsant n kraḍ-a n yikabaren.
S kra n ssebbat, Tigeldiwin n Ugelmim n Lxali ttḥettiment-d imenɣi s OTAN, yerna ttwalint d akken imenɣi-a mgal Iṛan d win ay yettwaqbal, ula d win ay tt-yesḥissifen. D acu kan, tidet d akken ttawilat n upiṭrul ed lgaz ttwaxeṣren mliḥ, dɣa d aya ay d-yeglan s tmerniwt n ssuma ay ixuṣṣen aṭas ugar n tin ay d-yettwaẓren deg tallit n tḥemla n upiṭrul n 1970. Iwunak Yeddukklen, Isṛayil ed Tgeldiwin n Ugelmim n Lxali ttbanent-d akk ttmahalent s tmuɣliwin yemgerraden akk, yal yiwet deg-sent tettwali-d rrbeḥ.