Doubt dance -5ページ目

<< 前のページへ最新 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 最初次のページへ >>

Thougts...

~*The following entry will be in Swedish, sorry.*~

Argh, alltså... jag vet inte vart jag ska börja? Känns som att jag har massor att säga/skriva, men får inte ut det i ord eller text...

Sånt är så himla jobbigt... När det känns som en stor klump inne i en som man bara vill bli av med, men det går inte riktigt, hur mycket man än försöker...

Och varför känner man sig så ensam? Varför måste negativa tankar och känslor finnas överhuvud taget? Det är fan det värsta som finns, hatar det. Nej, jag är inte deprimerad men jag vet inte om jag har sån där... jag vet inte vad det heter, när man kan vara deprimerad ibland och det återkommer under vissa perioder.. Ni vet säkert vad jag menar... Också hatar jag när man känner sig misslyckad... När det bara känns som allt man gör är fel, fel, fel fel. Och sen vet ju folk såklart inte om att man känner så vissa dagar, också får man saker poängterade hit och dit också blir det ännu värre, åh. （Ｔ＿Ｔ）

Och det känns verkligen som mitt liv har rasat de senaste... 4 månaderna i alla fall. Det är inte kul, vill inte riktigt berätta orsakerna här men ah..

Också söker man jobb... men såklart är det omöjligt att hitta jobb här nere, varför? Det verkar så lätt för precis alla att få ett jobb, tror jag sökt över 150 jobb de senaste halvåret, både del & heltid, varför kan inte jag få ett jobb? Jag vill ut, jag vill få uppleva nya saker, jag vill få erfarenhet... Men av någon anledning känns det som jag är fastbunden här ett tag till...

Jävla skit samhälle vi lever i alltså, hur kan man ens tycka det utan att riktigt fått uppleva det än? Är våran värld verkligen så förstörd?

Aja, jag var med en vän som jag träffade på LUNA SEA konserten i Tyskland nu i veckan, det var väldigt trevligt och för omväxlingsskull nya människor (kanske inte eftersom vi träffats förr men ah).

Känns som att jag borde ta och träffa Kim snart också (Equus@EC), han har sagt att han vill träffas snart, vet inte varför jag inte riktigt tagit tag i det än bara, I guess that's just who I am? ﾟ(T_T)ﾟ

Men men, som tur(?) är finns det en morgondag också, och förhoppningsvis känner jag mig inte likadan då... Jag vill verkligen bryta mig fri snart, speciellt från detta mönstret jag har nu, klarar inte länge till.

Bråkade med mamma idag också, eller tvärtom egentligen... (hon med mig), känner mig dålig över det eftersom jag verkligen älskar henne och allt hon gör för mig... Får nog säga förlåt imorgon, även fast det inte riktigt var mitt fel känner jag att jag borde göra det.

Nu vet jag inte ens om jag kan posta ett såhär långt inlägg, men det lär jag snart få veta. Vet inte heller om någon tänker kommentera, eller ens läsa hela posten, vet inte heller om det spelar någon roll egentligen, då det känns skönt att jag i alla fall "fått ut" lite av detta nu. Och nej, jag brukar inte skriva några såna här texter på internet, eller ens öppna mig på det här sättet. Men alla idioter som hänger på hemsidorna jag vanligtvis är på finns inte här med undantag för typ 2 (Iro & Tova), men det är skit samma.

Nu ska jag sova, för jag vill upp tidigt imorgon!

Ha det bra så länge~

~*end of swedish entry*~
Sorry to everyone who can't understand this.